Studera utomlands

I dagens inlägg sammanfattar jag de senaste veckorna som har varit fyllda med äventyr. Vi har åkt på ökensafari där vi bilat runt med SUV:ar upp- och nedför sanddyner, sett otroligt vackra miljöer och ridit på kameler. Dessutom har var vi hajkat längst med en av Omans populäraste bergsdal där vi även badat och givetvis har vi klämt in en hel del strandhäng under ledigheten efter praktiken.

Nästa stopp: Bidiyah-öknen🏜️

Vi tog vår kära utflyktsbuss tillsammans med de internationella studenterna och stannade halvvägs för att se en liten marknad med små krukor och annan kuriosa. Jag tog ingen bild men besparar er det då det inte var så mycket att se haha. Philip och jag gick i väg efter en två minuters okulär besiktning av marknaden och tog en kopp kaffe i stället. Bussen rullade vidare och vi närmade oss Bidiyah varpå asfalten övergick till en guppig sandig långsträcka och jag förvånades att bussen klarade sig fram till slutdestinationen. Vi bodde i en dal mellan två stora längsgående stora sanddyner med hyddor utspridda i ett inhägnat område. Med en timmes paus innan bilsafarin startade bestämde jag mig för att gå uppför en av sanddynerna för att se utsikten. Vägen upp var otrooooligt jobbig på ett märkligt sätt då benen inte blev särskilt trötta men det var en andfåddhet jag aldrig känt av tidigare. Kanske var det värmen och den torra luften? Typiskt nog kom jag på när jag var på toppen att jag skulle tagit med mig en bräda från receptionen för att glida ner för sanddynen… Att rulla ner kändes inte som ett alternativ så det blev barnsligt långsamt småskuttande istället.

Dags för bilsafari!

De vita SUV:arna stod uppradade och bredde ut sig utanför entrén som om en bilreklam skulle spelas in. Jag och Philip hoppade in tillsammans med teologstudenten Mohammed från Turkiet och sjuksköterske-master-studenten Jihad från Libanon. Mohammed var riktigt taggad och drog i gång en arabisk låt som han blastade i högtalarna vilket även taggade i gång oss andra. Safaripatrullen rullade i väg och vi åkte upp, ner och sidled för en massa sanddynor och jag förvånades över hur stabilt det gick trots guppandet. Tacksam var jag för bilbältet! Vi kom fram till slutstationen på en platå där kaffe, te och dadlar var uppdukade så att man skulle kunna slå sig ner och njuta av solnedgången som var nära stundande. Nu var vi längre in i öknen. I varje väderstreck såg man sanddyner så långt ögat kunde nå och jag våndades över tanken om man skulle stå här ensam och vara vilsen. Solnedgången var väldigt vacker och utsikten densamma. Tillbakavägen i SUV:arna var minst lika rolig och spännande som på vägen dit. På kvällen uppdukades det buffé där de hade en kock som grillade shawarma, lamm och diverse spett!

Upp i ottan för soluppgången☀️

Vi hörde att soluppgången är väldigt vacker i Bidiyah och detta ville vi givetvis inte missa. Vi satte klockan på 05:30 och började den uttröttande promenaden barfota uppför sanddynerna som kylts ner under natten. Väl uppe på toppen med andan i halsen hörde jag ett sus i bakgrunden. Det var lågorna från en luftballong som höll på att lyfta. Vilken otrolig utsikt de måste haft men vi var så nöjda med vår också. Vinden hade piskat sanddynerna under natten i ett vackert vågigt mönster och när solen lade sig på ena sidan av dem blev kontrasterna väldigt vackra. Den här upplevelsen var något jag utan tvekan kunde säga att jag aldrig haft tidigare. Det var SÅ häftigt att se soluppgången i den här miljön. Vi satt där ett bra tag och sög in tillvaron innan vi begav oss tillbaka rika av en ny upplevelse men fattiga i sömn. Äntligen dags för morgonkaffet☕

Efter frukosten begav vi oss mot nästa äventyr: kamel-race! Okej kanske inte så mycket race med kamelerna, snarare snigelfart med kamelskötaren framför oss men upplevelsen var ändå rolig och bockades av på vår bucketlist. Kamelerna var också väldigt snälla och man fick klappa dem sen 😊. Har jag sagt att vi testat kamelmjölk också? Ingen höjdare om jag ska vara ärlig. Mjölken var lättare i smaken än vad jag trodde men ganska salt och den gjorde sig inte bättre i kaffet tyvärr. Hur som helst får ökensafari med övernattning 10 av 10 sanddyner, en otroligt mäktig och rolig upplevelse! Jag rekommenderar det starkt!  

Hajk och bad i dalen Wadi Shab 🌄🏊🏼

Helgen därpå blev det en längre utflykt där jag och Philip åkte två timmar med bil österut mot Wadi Shab som är en dal i bergen där det rinner en mindre flod. Med en kort båttur över en vattensamling kunde vi påbörja hajken mot slutdestinationen där man kunde bada. Det var en häftig promenad med höga berg bredvid en och intill bergsväggarna var det små plantager med bland annat bananer, dadelpalmer och papayor. Vägen var snårigare än väntat och det krävde arbete från både armar och ben samt lite skuttande för att inte bli blöt om fötterna. Väl framme kunde vi äntligen pusta ut, ta en fika och slappa i skuggan.

Därefter blev det ombyte till badkläder för att svalka sig i bergsfloden och sedan fortsatte man promanden stundtals vadandes, stundtals simmandes. Man klättrade även uppför några små vattenfall innan man kom fram till vad som såg ut som slutet av destinationen som var en stor och djup vattensamling. Jag såg sedan att flera huvuden ploppade ut från en liten skråma i bergsväggen varpå jag instinktivt ville utforska detta. Hålet var inte mer än en halvmeter i bredd och kanske fem meter djupt så obehaget var påtagligt när man försiktigt simmade igenom det. Vad man kom fram till kan nästan liknas med en sagogrotta. Solstrålarna skar igenom en liten öppning i grottan och ett vattenfall forsade ner ovanför en. Man kunde även klättra upp längs med vattenfallet och fortsätta vandringen men i brist på badskor tog vår resa slut här. Jag önskade verkligen att jag kunde tagit med mig kameran in i grottan och visa er för det var så vackert där inne!

Sista dagarna i Oman

Sista helgen som vi precis lagt bakom oss har vi bara slappat på stranden och njutit av värmen. Det vi inte förväntande oss i lördags var när telefonen plingade till att Kuwaits emir Nawaf gått bort 86 år gammal och därmed utlyste Omans sultan Haitham bin Tarik Al Said tre dagars landssorg varpå vi blev lediga söndag till måndag och som följd förlängde vi vårt strandhäng🏖️

Den senaste tiden på kardiologen har varit lik de andra veckorna så jag har faktiskt inte så mycket nytt att rapportera härifrån. Rond, tolka EKG:n, hänga lite på cathlab, föreläsningar och givetvis en chicken biryani till lunch. Utöver praktiken så hängde jag med och spelade fotboll med en av läkarstudenterna Shihab och hans familj förra veckan vilket var skoj! ⚽🏃. Vi har även hängt en del med de internationella studenterna på strandhäng och middagar. På bilden intill bjöd Aseel (vars far är militär) med oss på middag på en klubb för militärer och dess anhöriga.

Nu är vi inne på sista dagarna innan hemgång till Sverige vilket ska bli skönt att komma hem men givetvis kommer man att sakna många aspekter med Oman. Vi åker hem tidigt på fredagen och jag hoppas på en återkomst till ett snöigt Sverige i minusgrader men som det ser ut nu verkar det inte bli så…! ☔

Om jag inte hinner skriva något inlägg innan julafton så önskar jag er alla som läser en riktig GOD JUL🎅🏽🤶🏽🎄 och ett GOTT NYTT ÅR!🎉🎉

Vi ses i ett senare blogginlägg! 👋😃

Kram

Edvin

_{inledande bild: jag som reppar KI uppe på toppen av en sanddyn i Bidiyah. Foto: Philip Kayal}