Studera utomlands

Halli hallå! Idag är det en trött utbytesstudent som skriver. Varför undrar ni? Jo, för att jag är sjuk. Eller ja, jag har varit sjuk, men det har äntligen vänt. Det är så otroligt trist att vara sjuk såhär i slutet av utbytet. Det är väll aldrig kul att vara sjuk egentligen, men hade jag fått välja hade jag valt någonstans runt vecka 4-6. Men nu är jag officiellt i slutspurten, vecka åtta, alltså sista veckan. Igår var det hejdå-middag för mig, Linnea och en annan utbytesstudent från Italien, Tam, som jag tror att jag nämnt tidigare. Det blev i vilket fall bara en hejdå-middag för Tam för både jag och Linnea låg på vårt rum, hostande och huttrande under våra täcken. Ur sjukdomsaspekten så är det väldigt dåligt att dela rum. Nu var det jag som blev sjuk först, så för mig hade det inte spelat någon roll, men om vi inte delat rum så hade Linnea kanske sluppit denna omgången. C’est la vie, nu ska jag sluta klaga!

Låt oss nu övergå till temat för detta inlägget…

… hur går man tillväga för att tillgodoräkna sig ett utbyte?

För det första är det ju bra bara att veta att man behöver tillgodoräkna sig utbyten! Detta då man läser kurser som inte är kopplade till eller anordnande av KI. Oavsett vilken typ av utbyte man åker på så behöver man skicka in vissa dokument som översiktligt beskriver vad man har gjort under sitt utbyte och utvärderar ens prestation. Som med alla tidigare ”informativa” inlägg som jag skrivit så har jag hämtat all min information från KIs egna sidor och mina erfarenheter. På denna sidan får ni tydlig och bra information om vad som gäller efter ett utbytet, bland annat gällande tillgodoräknande. Utöver denna så tror jag att varje program har sin egen sida om vad som specifikt gäller för tillgodoräknande av utbyten. För det 5,5 åriga läkarprogrammet så är det denna som gäller. Förhoppningsvis kan ni hitta liknande om ni letar igenom era programwebbar!

Jag ska vara ärlig och säga att jag inte var så påläst på hur detta funkade innan jag åkte ner. Jag minns att jag skrev till en kompis när jag kom hit och frågade om jag behövde signaturer för varje dag… Jag tänkte inte på att jag kunde få all information jag behövde från KIs hemsida ?. Hon visade mig hur jag hittade till loggboken och rätt hemsidor, vilket var väldigt snällt.

Här kommer en lista med förklaringar gällande vad som behöver skickas in till KI för att få tillgodoräkna sig ett utbyte (enligt det 5,5 åriga läkarprogrammet, länk 2, men borde vara liknande för alla):

• Certificate of attendance (för Erasmus+ och Nordplus): helt enkelt ett intyg som går att ladda ner från KIs hemsida. Intyget inkluderar mellan vilka datum man varit på utbyte samt vilka språkkurser man läst. Jag som har läst ett INK-utbyte behövde inte göra detta, men jag bad om något liknande från min kursadministratör för att kunna skicka till KI.

• ”Assessment form” eller liknande: även dessa finns att ladda ner på hemsidan. KI är inte strikta med att man använder deras mall men de vill att denna eller liknande blankett används för utvärdering av studentens prestation under utbytet. Sånt som inkluderas i utvärdering är punktlighet, delaktighet, kunskap, och så vidare. Detta ska fyllas i av en handledare i värdlandet.

• Loggbok: denna finns också att ladda ner. I denna ska man fylla i upplevelser man varit med om under utbytet. Det finns en tabell för sånt som man deltagit i aktivt och det som man observerat. Det finns ingen tydligt definition av vad som krävs för att det ska räknas som aktivt deltagande, men då jag var antagen på detta utbyte som en observerande student har jag enbart fyllt i tabellen för observerande. I denna har jag fört som en dagbok, där jag sammanfattad olika vårdavdelningar och mottagningar jag varit på. Jag kom inte på det direkt, men jag skulle verkligen rekommendera att fylla i denna kontinuerligt under utbytet. Det blev nämligen så mycket lättare att komma ihåg om man gjorde det, då man till exempel ska beskriva patientfall. Loggboken avslutas dock med en reflektion som man ska skriva i slutet på sin praktik.

• Transcript of records (i förekommande fall): detta gäller inte om man åker på utbyte under SVK perioden under termin 11 på läkarprogrammet då man inte skriver någon tentamen. Det förväntas inte heller då tanken är att vi bara ska ha kliniska placeringar och inte läsa någon kurs. Men åker man istället för en vanlig termin och skriver tentamen på plats i värdlandet tror jag att man ska se till att fixa en sådan här. Detta finns inte att ladda ner.

• Kursbeskrivning (i förekommande fall): som ovan.

• Schema, kurslitteratur, osv. (i förekommande fall): som ovan. Jag bad min kursadministratör bifoga mitt schema när hon skickar in mina papper till KI då jag ändå hade ett färdigt schema, men jag tror egentligen att det är överflödigt.

• Blankett för tillgodoräknande av utbytesstudier: här fyller man i praktiskt information om sig själv och sitt utbyte. Finns länkat på KIs hemsida.

När man har samlat ihop allt som är lämpligt för sitt utbyte från ovan så finns det två sätt att skicka in det till KI. Det som rekommenderas är att be värduniversitet scanna in alla dokument till en pdf fil som de sedan skickar till KI. Detta är det mest tillförlitliga sättet att få in sina dokument utan att det uppkommer misstankar om förfalskning. Alternativet är att de postas till KI, men då måste varje sida vara signerad och vidimerad av ens handledare. För att vara på den säkra sidan så har jag bett min handledare skriva på varje sida och scanna in det för att skicka till KI per mail. Därefter ska jag ta den fysiska kopian med mig till Sverige, utifall att något strular. Både lämplig mail och postadress borde stå på era programwebbar.

Och så lätt är det! Har man sett till att fylla i loggboken regelbundet så går det väldigt smidigt att sammanställa resten i slutet av utbytet. Dyker det upp oklarheter går det alltid att leta på KIs hemsida, alternativt att skicka ett mail till sin utbyteshandläggare så hjälper dem en att hitta rätt.

Nu när inläggets infostund är över så är det dags att berätta om vår hemska resa till Shenzhen (okej, jag överdriver lite)

Åk inte till Shenzhen…

… om ni inte har en lokal guide. Nej, nu ska jag ta det från början.

Dagen började vid åtta på morgonen då vi (alltså jag och Linnea) snabbt steg upp och tog oss ut för att käka frukost. Medan vi satt på ett fik i närheten av där vi bor så passade vi på att läsa om Shenzhen och vad man kunde göra där som turist. Borde vi kanske ha gjort detta tidigare? Svar ja, men detta sättet har funkat ganska bra för oss tidigare när vi enbart rest runt i Hong Kong. I vilket fall, vi hade förstått att det gick en tunnelbanelinje från där vi bor i Sha Tin hela vägen till tullen till Shenzhen. Denna tunnelbanan, the east rail line, har två ändhållplatser som går till Shenzhen, Lo Wu och Lok Ma Chau. Vi bestämde oss för att åka till Lok Ma Chau då den hållplatsen låg närmst de ställena vi ville besöka i Shenzhen och vi tänkte därmed att vi skulle spara in lite tid.

Vi tog tunnelbanan runt halv tio och var framme strax efter 10. Vi lämnade Hong Kong utan problem och ställde oss i kön till tullen för att gå in i Kina. Minns ni att jag i förra inlägget var taggad på att åka till Shenzhen då vi läst att man kunde skaffa sig ett visum på plats? Det stämde, men gud vad vi borde läst på mer om detta! Det visade sig att man inte kunde göra detta i Lok Ma Chau, utan enbart i Lo Wu. När vi kom fram till killen som satt i tullen frågade han om vi hade visum. Vi svarade som dumma dumma turister att vi läst att man kunde få det på plats. Han tillkallade polisen som försvann med våra pass ett tag och sedan ledde oss tillbaka över till Hong Kong sidan. De förklarade för oss att vi kunde åka till den andra stationen och testa där istället.

Sagt och gjort, så åkte vi dit och hittade upp till övervåning av stationen där man kunde köpa pass på plats. Jag hade dock läst dåligt (återigen) och insåg inte att de kostade 400 svenska kronor ? (vilket inte är så mycket om man ska vara där i fem dagar, men för enbart en eftermiddag sved det i plånkan)!! Men nu var det för sent för att ångra sig. I kön till en ny tull träffade vi på en svensk som informerade oss om att Google inte funkade i Kina. Och det var ju självklart på Google Maps jag hade sparat ner de destinationer vi ville till. Typiskt! Men som tur är så kom vi igenom tullen denna gången och vår snälla svensk hjälpte oss att leta upp hur vi skulle ta oss med tunnelbana dit vi ville då vi inte längre hade internet.

Då klockan hunnit bli 14:00 (det tog alltså fyra timmar att ”ta sig igenom tullen” ?) innan vi kom in i landet kände vi att det var dags för lunch. Vi bestämde oss för att käka i området där vi kom in i Shenzhen, alltså i Luo Hu, och sedan ta oss vidare till OCT – Loft där det skulle finnas en marknad. Vi hade fått höra att bankkort inte funkade i Shenzhen, utan att man behövde betala med weChat, Alipay eller kontanter. Jag laddade ner Alipay så vi trodde att vi var kittade och klara. Men fortsättning följer.

Vi letar oss runt på gatorna efter en restaurang där vi förstod menyn. I Hong Kong har vi förlitat oss på Google translate bild funktion men nu hade vi inget internet så inga översättningsappar funkade. Tillslut hittar vi ett gulligt litet ställe som säljer dumplings. Vi försöker beställa men vi kan inte kommunicera med servitrisen. Hon kan inte ett ord engelska, och vi kan ingen mandarin. Vi försöker med gester beställa mat i några minuter innan en snäll kund avbryter sin måltid för att komma och hjälpa oss översätta. Äntligen tänkte vi. Men då gick det självklart inte att betala. Jag försökte med deras wifi men det gick bara inte att betala med Alipay. Så vi fick helt enkelt lämna restaurangen med svansen mellan benen för att gå iväg och leta upp en bankomat.

Utan internet hoppades vi att vi skulle springa på en bankomat. Den första vi hittade funkade inte av någon oförklarlig anledning. Denna var utanför en bank så vi gick inte för att fråga och då sa de att de inte hade kontanter. Väldigt trötta och uppgivna vid detta laget gick vi till ett stånd som sålde kaffe som kunde peka oss i rätt riktning till en annan bankomat där vi faktiskt lyckades ta ut pengar.

Vid detta laget var vi trötta och irriterade så vi tog tunnelbanan direkt till OCT – Loft (beskrivs som ett kulturellt och hippt område av Google). Tunnelbanan var faktiskt väldigt smidig. Man kunde betala mindre än 10 kronor för en enkelresa varpå man fick ett sånt här litet mynt som man använde för att ta sig in och ut. Dock behövde man gå igenom security med scanning av väskorna på rullband och allt för att komma in på alla tunnelbanestationer. När vi väl kommit fram stannade vi på stationen för att äta lunch och därefter köpa varsin kaffe. Efter detta hade vårt humör vänt helt och vi var redo för äventyr.

När vi promenerade från tunnelbanan till OCT – Loft gick förbi denna skylten vilken fick mig att börja gapskratta. Trött som jag var trodde jag verkligen att det betydde att man inte fick spela trumpet i området. Linnea fick förklara för mig att det troligtvis hade att göra med att man inte fick tuta med bilen vilket självklart var mycket rimligare men inte alls lika roligt.

OCT – Loft hade som sagt en marknad där det såldes massor med keramikmuggar och annat krimskrams. Det fanns även en hel del små kaféer och klädbutiker. Vid detta laget hade vi båda insett hur kallt det var. Dagen innan hade det varit strålande sol och 26 grader i Hong Kong så vi hade båda klätt oss i varsin skjorta och sommarjacka. Men idag var det 14 grader kallt och grå himmel i Shenzhen så vi frös något otroligt. Vi letade efter billigare tjocktröjor men det var i princip omöjligt att hitta, så tillslut fick vi smita in på ett fik för att värma oss. Vi ville både dricka te för att värma upp oss. Kvinnan i kassan förstod dock inte när vi försökte beställa. Så jag försökte med en ny taktik och sa ”you know, tea with hot water?”. Jag fick det otroliga svaret ”we don’t have tea with water”. Nehe, tänkte jag, vad gör ni tea på då? Tillslut kom det fram att de hade ”tea with orange” och vi tänkte att jaja, det blir bra så länge det är varmt. Det tog helt seriöst 10 minuter att förbereda detta teet. Vi såg på medan apelsinklyftor skars upp, mosades, och sockrades. Medan blommor plockas, etc, etc. Tillslut fick vi vårt te men vid det laget var bullarna uppätna sedan länge. Låt mig säga att det inte är det godaste teet jag druckit, men absolut det mest avancerade (och dyraste, aj aj aj).

När vi satt på kaféet hade det redan hunnit bli mörkt, så bestämde oss för att skippa Splendid China Folk Village (en temapark men miniatyr versioner av kinesiska historiska platser, som dessutom kostade mer är 250kr per person), och åkte istället till Dafen Oil Painting Village som var riktigt häftigt. Påväg dit hittade även ett stånd som sålde billiga och fula tjocktröjor men det var helt perfekt för oss. Efter att ha gått och frusit hela dagen blev jag så glad för en tjocktröja för 100kr och har faktiskt haft den dagligen sedan dess.

När vi var klara här var klockan 21:00 så vi köpte lite mat från gatustånd och bestämde oss efter det för att åka hem. Vi funderade på att bo på hotell över natten men ingen av oss var så sugna på att vara kvar i Shenzhen. Som tur var så var det mycket enklare att komma tillbaka till Hong Kong så vi var hemma vid 23:00. Det var bums i säng då vi var väldigt trötta och därefter vaknade vi båda upp sjuka. Succé!

Som ni kanske uppfattat så är många utav problemen vi stötte på en följd av våra egna brister. Men det gör dem icke desto mindre irriterande. Jag skulle vilja hävda att det inte är en så turistvänlig stad för följande anledningar: det finns väldigt få turistiga aktiviter att göra, man kan ej betala med kort, och väldigt få pratar engelska. Med det sagt är det säkert en jättehäftig stad att upptäcka om man har lite mer tid och åker med någon som är bekant med området och språket, typ en lokal vän från Hong Kong (då de alla lär sin Mandarin i skolan). För oss blev det dessvärre en flopp!

Hörni, det var allt för mig denna gången! Hoppas ni antingen lärde er något eller fick er ett gott skratt!

// Rebecca

BOKTIPS: Bridge of Birds av Barry Hughart. Denna boken utspelar sig i forna Kina och under hela tiden man läser tänker man: ”vad är det där? vad händer? vad betyder det? jag förstår ingenting”. Det var ganska mycket så jag tänkte och kände under min dag i Shenzhen också. Obs. på att boken är svår att få tag på. Jag fick köpa min på tradera!

Inledande bild: Shenzhens skyline från utgångspunkten av Luo Hu stationen. Bild tagen av: Rebecca Norrbrink