Hemma Igen
Att komma hem och landa i Arlanda efter cirka två månader i USA var som att byta värld på ett ögonblick. Ena stunden lever man i sol, värme, sena kvällar, full fart, spontan energi och människor som pratar med en hela tiden och nästa sekunden står man i en helt tyst kö till passkontrollen och hör sin egen andning. Det var då jag insåg hur mycket platsen man är på faktiskt påverkar en.
Så fort jag klev in i terminalen kändes det som att kroppen visste precis hur den skulle göra. Men tankar och hjärnan? De var kvar där borta. Det kändes som att allt jag varit med om under de här två månaderna plötsligt dök upp på samma gång och jag behövde en sekund för att förstå att jag faktiskt var hemma igen. Det handlade inte om resan hem, utan om att komma tillbaka till något som är bekant men inget känns exakt som innan. Samtidigt var det otroligt skönt att vara hemma igen. Att krama familjen igen, att bara sitta i soffan utan att tänka på patienter, tider eller något schema. Äta morsans mat (ingen mat i världen slår den) och bara gå runt hemma och känna att allt är som jag lämnat det. Det var först då jag märkte hur mycket jag saknat de enkla sakerna.
Men så fort jetlagen släppte insåg jag hur mycket de här två månaderna faktiskt hunnit vara med om. Det var inte bara en praktik eller en resa. Det var ett helt annat sätt att leva under tiden där borta. Tempot var snabbare, dagarna längre, människor mer sociala och allt kändes spontant på ett sätt som man inte riktigt har här.
Det slog mig också hur annorlunda tiden rört sig där borta. I Florida och New York kunde en vanlig tisdag kännas som tre dagar i ett. Det var alltid något som hände. Man hann göra så mycket utan att ens planera det. Här hemma går allt mer i ett lugnt flöde. Det är tryggt och skönt, men det är också en kontrast man verkligen märker när man kommer tillbaka.
Det finns också saker jag kommer sakna som jag aldrig trodde skulle påverka mig. Hur spontant allt var. Hur lätt det var att börja prata med folk. Hur öppna människor är. Hur vardagen alltid kändes lite oväntad. Hur man nästan kunde räkna med att något nytt skulle hända varje helg. Varje helg kändes som en liten mini upplevelse. Men samtidigt är det skönt att vara tillbaka i en miljö som är mer lugnt. Det behövdes. Att ha sina egna rutiner igen. Vara nära familjen. Sova i sin egen säng. Inte behöva fundera på AC, dricks eller hur många gånger man måste förklara hur Sverige funkar.
Nu är jag hemma, men det känns som att USA fortfarande sitter kvar på ett bra sätt!
/Mohamed
(Inledande bild: Bild från resan hem i Heathrow Airport. Foto av: Mohamed Kassem)
0 kommentarer