Landskap över bergskedjan

Att åka på utbyte som en innekatt 🐈

Det kanske ser ut som att jag är en äventyrare på heltid och har de sociala skillsen att skaffa vänner och lokalsinnet att ta mig från plats till plats… GOTCHA jag har faked it till I made (?) it 😂 Faktum är att jag spenderar en stor del av min tid hemma i soffan med en bra serie på tv:n eller mysig bok i handen. En myt jag tror finns är att man bör vara extrovert och alltid redo på äventyr för att åka på utbyte. Jag tänkte att jag ska försöka slå hål i myten *queue mythbusters theme song* och berätta att, även om man är en introvert innekatt som jag är, man kan ta sig ut på utbyte ändå… och kanske har vi ännu roligare än vad de extroverta har…. 😂😂 I vilket fall så har jag då samlat all min visdom från detta utbyte och packat ihop det (som en julklapp kanske man kan säga… 🎁) i 10 konkreta tips på att vara en ensam utbytesstudent i världen!

Skribenten framför bergskedjan
Jag framför bergskedjan! Bild: Serena Caballero

Du har tagit dig ut till stora vida världen

SNYGGT JOBBAT!! 🎊 Nu är du ute ur din komfortzon och det är spännande men också väldigt jobbigt. Det kan vara överväldigande att landa i en annan kultur, språk och sociala normer. Mitt tips är att komma ihåg att du kommer att vara här några månader. Försök inte att ta dig igenom hela staden första dagen du är ute på äventyr! Det är helt okej att ta saker i din egen takt 💜

Ett sätt att komma in i en ny social miljö är att gå med i de olika klubbar eller organisationer som skolan erbjuder! Jag gick exempelvis på yoga varje tisdag morgon och dans på fredagar 💃🏼 Här träffade jag andra personer som hade liknande intressen som mig!

Att vara en ensam utbytesstudent

Jag har märkt att det är lite olika om man åker på utbyte själv eller ensam, inte bara från Sverige men även i andra länder. Jag hade både vänner från Nederländerna, Brasilien och Uruguay som också åkte ensamma från sina skolor men också folk som åkte två och två eller till och med 3. Håll kontakt med koordinatorn på plats så får du garanterat fram om det är mer utbytesstudenter i skolan med dig! 😉

Det bästa med att åka själv

Den enda bilden jag har från kvällen! Jag var så närvarande och glömde bort mobilen helt! Bild: Mariela Badani Zuleta

är att du nästan har en garanti på att du kommer att träffa folk världen över! En anekdot som jag kan dela mig av är att när jag skulle iväg och besöka strandstaden som låg ca 2 timmar från Santiago visste jag inte vem jag skulle åka med från första början. Utbytesstudenternas schema krockade och inte alla kunde hela helgen så det var svårt att planera in allihopa 😞

Det slutade med att jag åkte tillsammans med två vänner, vi bokade in oss på hostel för en natt och hoppades på att resten av utbytesstudenterna kunde joina under helgen.

Själva hostelet anordnade en 🥩 grillkväll 🥩 samma dag vi kom och betalade man 100 pesos kunde man vara med; de skulle köpa maten, drickan och entréband till en av nattklubbarna som låg nära 🥳 Den kvällen var en av de bästa av utbytet eftersom jag träffade så många roliga personer!

Jag träffade andra studenter (inte i medicinska fakulteten) som också var i Santiago och hade tagit ut sig till stranden, personer som bara var ute och reste antingen själva eller med vänner, jag träffade på en svensk som också hade pluggat på KI!!! Vi åt på hostelet och tog oss ut för att uppleva Villa del Mars natteliv tillsammans senare. Att komma hem 4 på morgonen efter många goda skratt och med trötta fötter från allt dansande var något jag aldrig skulle gjort om inte för detta utbyte! 🤩

Jag säger inte att det här antagligen inte hade hänt om jag hade åkt med en medstudent men bara för att belysa att även om man åker själv är man inte riktigt någonsin själv. 😉

Att vara en ensam kvinna på utbyte

Jag framför Stilla havet. Bild: Min kompis Julie som jag inte kommer ihåg efternamnet på 😅

En viktig punkt att nämna är tyvärr att många reagerade starkt på när jag berättade att jag skulle ensam på utbyte i Chile. Jag fick höra mardrömshistorier om kidnappningar, rån, hot och andra hemskheter. Jag fick även en blandning av tips av personer som både varit i Chile och inte som exempelvis att inte vara ute sent på natten själv, inte gå runt med min nos i telefonen, inte stå ut med kläder eller hårfärg (ja inte alla tips var relevanta men gulligt att de brydde sig om mig iallafall 😅)

Det var ju såklart inte jättepeppande men det var inte heller lögner. Kvinnor drabbas statistiskt mer av olyckor än vad män gör utomlands MEN det ska inte stoppa oss för att göra det vi vill göra!! 👯‍♀️ Exempelvis så blev två av mina kompisars telefoner stulna under utbytet, en var en kvinna och en annan en man så i Chile kanske man tänker mer på jämställda rån 😂 nej men oavsett om du är man, kvinna, icke-binär så är rädsla inget som borde stoppa dig från att göra något du vill! Du kan så mycket mer än vad du tror!! 💪🏼

Jag om hur jag känner angående detta ämne både i utbyte och utanför utbyte 😂 bild: en trött på män Mariela

Vad jag tänkte lite extra på som en ensam kvinna ute i världen var att inte säga att jag var en ensam kvinna ute i världen 😅 Jag sa alltid att jag bodde hos en faster eller att jag hade en kusin som väntade på mig dit taxin tog mig. Jag brukade även nämna att jag hade min partner, ibland sa jag att han var kvar i Sverige och ibland sa jag att han hade följt med… läs av samtalet och välj själv vad som passar bäst in 😉

Sen att klä dig på ett specifikt sätt för att undvika *ahem* ✨ män ✨ *ahem* skulle jag säga inte är relevant. Eftersom det är en helt annan kultur i Chile jmf med Sverige så fick jag blickar och catcalls och män som kom upp till mig oavsett hur jag klädde mig, även kompisar med andra klädstilar upplevde detsamma. De flesta blir frustrerade och går därifrån om man ignorerar dem, så strunta i vad alla säger och go seize that day oavsett hur ootd ser ut you gorgeous queen 👑

Omfamna soloäventyr

Skribenten framför ett tempel
Jag i Templo Baháʼí. Bild: selfie jag tog 🙂 

Soloäventyr är något av det skönaste jag gjort eftersom jag själv kunde välja var jag åkte, när jag skulle äta, hur länge jag ville vara kvar på en sevärdhet etc. Also, bara genom soloäventyr känner jag att jag lyckades få en introspektion av mig själv och min växt och upptäcka vad det var jag faktiskt tyckte om och inte tyckte om 🤔

Jag älskade att skriva ner mina äventyr och det jag lärt mig i en journal. Jag romantiserade det och hade en fysisk journal som jag skrev för hand och tog med mig lite överallt för att kunna skriva när inspirationen kom ✍🏼 Jag brukade även gå runt med musik i öronen för att underhålla mig själv och för att romantisera det ännu mer 🙈

Något jag även gjorde var att planera hela dagen på ett ungefär. Exempelvis hade jag mål för dagarna, typ att åka till ”El Templo Bahá’í”. Hur tar jag mig dit? Ah, det finns en buss dit. Vad ska jag äta? Det finns lite restauranger nära, finns det något specifikt jag vill smaka? Ah, ja! Det finns lomo saltado i den här restaurangen som jag skulle vilja smaka osv På så sätt hade jag en ungefärlig plan på vad jag skulle göra under dagen och behövde inte ta upp mobilen så mycket och riskera att den togs av någon pickpocketare 😵

När det blir jobbigt

De jobbiga stunderna kommer tyvärr att kännas väldigt ensamma eftersom man inte har någon att bolla med som förstår en på samma sätt som en student från samma skola skulle. Jag bollade väldigt mycket med studenterna från andra länder som också kände av kulturkrocken men det är såklart inte samma sak som om jag skulle bollat med någon som åkte från KI.

Ett tips som min pappa faktiskt kom med var att familjemedlemmar skulle skriva ett brev som jag skulle öppna i de jobbiga stunderna. Att läsa de stärkande orden från nära och kära kan vara ett sätt att ladda om batterierna och fortsätta framåt!! 🔋

För mig var det dock bara pappa som faktiskt gjorde det här men om din familj har bättre tidsuppfattning när en annan familjemedlem ska åka så avundas jag 😂

För att sammanfatta då…

så vill jag säga att var inte rädd att åka bara för att du inte har någon att åka med! Det är en otrolig upplevelse som jag önskar alla kunde gå igenom och om det enda som stoppar dig är att åka ensam så kör ändå!! Klarar jag av det gör du också det!! 💪🏼 Som lovat… här kommer mina visdomsord:

  1. Ta med dig en bok eller en journal att skriva i när du är ute och soloäventyrar 📗
    Det ”ser” bättre ut än att hålla på med telefonen och folk kommer inte upp till dig lika ofta 😅 Boken brukade jag läsa mycket på när jag åt ute ensam på restauranger.
  2. Om du ska resa i landet boka hostel istället för hotell!
    Det är vanligtvis billigare och personerna som söker sig dit är också äventyrare som letar efter vänner, jag garanterar att du kommer att träffa roligt folk! 💃🏼
  3. Sök till att skriva studerautomlandsbloggen!
    Bloggen gav mig motivation att komma ut och äventyra för att ta bilder och dokumentera 📷
  4. Joina klubbar eller organisationer i skolan för att få lokala vänner som känner staden/landet bättre och ge dig tips på vad du borde se och uppleva 🌆
  5. Håll kontakt med värdlandets koordinator!
    Fråga om det finns flera utbytesstudenter som är på plats! Jag kontaktade dem via mejl då det var det koordinatorn hade men annars kan man enkelt göra gruppchatter i sociala medier som man lägger till alla i 📧
  6. Var inte rädd att prata med lokalbefolkningen!
    De flesta är supertrevliga och hjälpsamma plus det är där man får tag på de bästa tipsen på mat 🍽️
  7. När du väl pratar med lokalbefolkningen dock… säg inte att du är en ensam student i landet, du har ju faktiskt alltid någon med dig! Ett simpelt men sant exempel är ju att KIs utbyteskoordinator vet att du är ensam i landet!
  8. Skaffa ett simkort för telefonen för att kunna använda dig av mobila data!
    Jag går såååå vilse överallt så att kunna ta fram en karta för att se vart jag skulle var så skönt! Det är också bra inför bokning av transport med taxi eller likande tjänster 🚖
  9. Säg åt dina nära och kära att skriva ett brev till dig som du tar med dig till utbytet som stöd!
  10. Till sist… ha ingen stress! Gör saker på egen tid och var snäll mot dig själv! 💖

Inledande bild: Ännu en gång, bergskedjan! Denna gång från 5000 möh! Bild: Mariela Badani Zuleta

0 kommentarer

Relaterade inlägg