Studera utomlands

你好, 哈囉 (uttalas nei hou och haa lo)! Båda betyder hej alldeles oavsett. Jag önskar att jag kunde säga att jag använt mig av någon av dessa på riktigt men… ? Kantonesiska är så otroligt svårt. Tur nog för mig är nästan allt på engelska ?.

I detta inlägget tänkte jag gå igenom lite reflektioner som jag haft från min första vecka i Hong Kong och mitt utbyte! Det är ingen som pratat med mig gällande sekretess, så jag har valt att anta att det är som i Sverige och kommer därför inte dela med mig av varken detaljer kring patienter eller bilder från sjukhuset. Hoppas ni har förståelse för det!

Mina första dagar på praktiken: hur funkar det?

Inför min första dag hade jag fått information om var och när jag skulle träffa koordinatorn som jag haft kontakt med i planeringen utav mitt utbyte. Inför första dagen bad de mig titta på tre föreläsningar om hygien och därefter göra ett quiz för hur man tänker kring hygien här i Hong Kong (väldigt likt hur vi tänker kring hygien i Sverige, enligt föreläsningar iallafall). På plats fick jag mitt schema och en karta över sjukhusområdet (vilket har varit till stor hjälp för mig, det är alltid så svårt när man kommer till ett nytt sjukhus?). Det visade sig att jag kommer få ha min praktik tillsammans med de lokala studenterna under majoriteten utav tiden (egentligen allt utom min första vecka då de hade ”revision and exam week”). De läser gynekologi under sitt femte år (totalt sex år på utbildningen) och har då fyra block om nio veckor, där de utöver gynekologi läser pediatrik, psykiatri och ”family medicin” vilket jag tolkat som primärvård. Upplägget är att de har åtta veckor med praktik (med en föreläsningsdag per vecka) och sedan avslutas varje del med en vecka för inläsning och tentamen. Att få gå med dem tror jag kommer bli superkul (och förhoppningsvis kan jag få lite hjälp med översättningar också, hehe ?).

Jag ska ha fyra veckor var inom gynekologi och obstetrik. Min första vecka var en obstetrik vecka där jag befann mig på mottagningen och fick vara med på olika specialistbesök. Jag har varit med på ultraljud-mottagning där de utfört så kallat ”morphological ultrasound” där de tittar igenom hela fostret på detaljnivå (tar cirka en timme) och görs runt vecka 20. Jag har fått se amniocentes och aborter. Jag har varit på tvilling och trilling mottagningen. Slutligen har jag även fått vara med på mottagningen för hotande prematuritet (där man mäter längden på cervix för att avgöra behov av cerklage) samt mottagningen för rådgivning av genetiska tillstånd. Jag har fått göra och vara med på otroligt mycket, men dessvärre sker alla mottagningsbesök på kantonesiska och läkarna har varit olika bra på att förklara för mig efter besöket.

Denna veckan börjar jag som sagt gå på mina placeringar med en grupp av lokala studenter vilket ska bli väldigt spännande. Om jag tolkat rätt så har vi IVF vecka, där vi ska få se mottagningsbesök, självaste IVF genomförandet samt något som heter ”reproductive surgery” som jag inte riktigt vet vad det innebär ännu.

Kulturkrockar: såhär hade man inte gjort i Sverige…

Jag var självklart beredd på att allt inte skulle funka likadant i Hong Kong som i Sverige. Redan första veckan har jag stött på en hel den som skiljer sig; en del som är lite roligt, och en del som har känts jobbigt för mig etiskt.

• Hygien: som nämnts så behövde jag göra en hygienutbildning inför min praktik. Men det känns som att jag är den enda på hela sjukhuset som behövt göra den. Först och främst så har läkare sina privata kläder på mottagning med en vit läkarrock och har enbart scrubs på avdelning och på operation (sjuksköterskorna har dock scrubs på sig överallt). Att läkare har sina privata kläder har man ändå hört talas om så det kom inte som så stor chock. Dock tar de inte av sig sina rockar inför undersökning och ingen har förkläden på sig här. Däremot har alla klockor och ringar på sig oavsett var på sjukhuset de är. I undersökningsrummen byts enbart lakanet på britsen om patienten undersökts vaginalt. Man spritar absolut inte mellan patienterna. Studenterna som bor på samma boende som vi hänger vanligtvis i sina scrubs i de kommunala ytorna på kvällen och byter inte om efter avslutad praktik. Ja, ni fattar! De har lite annan syn på hygien än vad vi har!

• Mobiler: här är det väldigt vanligt att folk tar upp sina mobiler och börjar skrolla, smsa eller ringer samtal samtidigt som patienter är på rummet. På ett mottagningsbesök så är det ofta två läkare, en sjuksköterska och minst en annan som enbart observerar (som jag). Jag skulle säga att alla utav dem tar upp sin mobil minst en gång under varje patientbesök, något som förbluffade mig helt första gången.

• Journaler: de har fortfarande pappersjournaler här. De har ett system på datorn där de skriver journaler, beställer undersökningar, prover, osv. Detta skrivs sedan ut och förvaras i olika stora mappar beroende på patienten. Detta innebär att de behöver skriva väldigt långa remisser med patientens bakgrund om de ska skicka patienten till en annan vårdgivare. Journalerna skrivs på engelska och patienter har inte tillgång till sina journaler.

• Privata vårdgivare: som jag förstått det är privata vårdgivare väldigt populärt här. Går man till de offentliga sjukhusen betalar man i princip lika mycket som i Sverige per vårdbesök. De privata är betydligt mycket dyrare. Upplägget verkar vara att patienter först söker sig till de privata vårdgivarna för att få göra diverse undersökningar och sedan tar med sina resultat och undersökningsfynden till den offentliga vården för att få behandling. Kan inte hävda att jag riktigt förstår mig på det.

• Abort: nu kommer vi till det känsliga ämnet. Här har man en abortgräns på vecka 24 och de blev helt chockade när jag berättade att vi har en gräns på till och med vecka 18 (med upp till vecka 21+6 för vissa undantag). De hävdade på att det inte går att se hjärnans utveckling ordentligt förrän vecka 23-24. De berättade också att många kvinnor åker till Kina efter vecka 24 för att de tydligen inte har någon abortgräns alls (?). I alla fall, så var jag med på en abort i vecka 23 plus några dagar. Sättet de gör aborterna på är att de sprutar in kaliumklorid i hjärtat på fostret tills de når asystoli. Aborten jag var med på var på grund av ”microtia” vilket inte var ett begrepp som jag var bekant med. Efter lite googling kom jag fram till att det betyder onormalt små öron och kan ha påverkan på hörseln. Detta är ibland del utav en syndrombild men kan också vara helt kosmetiskt. Jag frågade en av läkarna jag gick med om detta varpå hon berättade för mig att man i Hong Kong alltid rekommenderar abort vid detta fynd utan att utreda för om fostret hade syndrom eller inte. Hon verkade själv tycka att detta var ett obekvämt och svårt ämne.

Detta är det som uppkommit i samband med min praktik, men det finns även en del lite roliga grejer som jag noterat vid turistande!

• CirkleK: finns överallt men är inte en bensinstation utan är en butik som 7eleven. De har till och med samma logga och allt.

• Gånghastighet: alla går så otroligt långsamt här. När man är ute på gatan får man zigzagga mellan människorna för att komma fram. Google maps har dessutom anpassat sig till hastigheten folket går i här. Det kan stå att det kommer att ta 90 minuter att gå fem kilometer på plan mark!

• Toaletter: det finns kommunala, fräscha och kostnadsfria toaletter överallt. Stan kryllar av små toaletter som man kan gå på. Jag älskar det något otroligt!! Detta är något som Sverige gärna får anamma!

• Restauranger: för att lösa köksproblemet och för att upptäcka matkulturen här går jag och Linnea (min roomie och klasskompis från KI) ut och äter mycket. Många gånger har vi skrattar och suttit förbryllade när en servitör tagit vår order och sedan bara gått iväg mitt i konversationen. Det är svårt att beställa mat för många ställen har enbart en meny på kantonesiska. Finns det bilder underlättar det. Ute i Sha Tin där vi bor är det också väldigt få turister så lokalbefolkningen har inte så bra koll på engelska. Som tur är finns det ofta någon snäll människa som avbryter sin måltid för att hjälpa oss att beställa mat.

Första veckans äventyr!

Måndag och tisdag förra veckan var jag ganska trött och höll mig därför mest hemma men passade på att sprunga runt lite i Sha Tin där vi bor! Jag är helt besatt av Hong Kongs olika skylines som ni kommer så här på diverse bilder!

Onsdag tog jag mig in till Mong Kok för att utforska lite i stan! Jag vandrade runt, åt mat, tog en massage och passade på att titta på deras sounds and light show som heter “A Symphony of Lights” of spelas vid Victoria Harbour varje väll vid 20:00.

Under torsdagen åkte jag och Linnea till CUHK campus efter praktiken för att utforska. Det var superstort och vackert, men dessvärre väldigt mörkt och har därför inga bra bilder.

I fredags tog vi en lugn kväll för att vi på lördagen skulle gå upp tidigt för att gå på en kirurgi-konferens som Linnea blivit medragen på av hennes handledare (hon läser barnkirurgi). Jag tyckte att det var ganska intressant och vi blev dessutom bjudna på mat vilket var trevligt. Konferensen var på Sheraton vilket ligger precis vid Victoria Harbour så efteråt tog vi båten (Star Ferry) över till ”central” där vi besökte Tai Kwun (tidigare polisstation), central market (ett stort hus med massor av olika butiker och matställen, SOHO (ett område med mycket matställen), Man Mo Temple, och slutligen Lan Kwai Fong (festområdet i Hong Kong!).

I söndags åkte vi till södra delen av Hong Kong Island för att vandra längs med ”Dragons back”. Det var otroligt vackert, kolla in utsikten!! Vandringen avslutades med ett bad varpå jag och Linnea åkte förbi hennes föräldrars gamla lägenhet från när de bodde här på 90-talet.

Ja hörni, där börjar detta inlägget lida mot sitt slut. Beklagar att blev långt men det fanns så mycket jag ville dela med mig av! Hoppas att det varit lite intressant! Jag har snart varit här i 1,5 vecka och jag känner redan hur tiden springer iväg från mig! Hong Kong känns verkligen som en stad man kan stanna i hur länge som helst utan att hinna se allt, men jag ska göra mitt bästa på de sju veckorna jag har kvar!

Vi hörs så länge!

// Rebecca

BOKKTIPS: Lady in Waiting av Anne Glenconner. Jag brukar inte läsa så mycket självbiografier men blev tipsad om denna och wow! Vilket liv hon levt! Hon är öppen och ärlig med allt det jobbiga hon genomlidit i livet, samt allt det lyxa som att hon var Lady in Waiting till Princess Margaret! Mycket smaskiga detaljer inkluderas!

Inledande bild: en selfie på Dragons back med utsikt över havet. Bild tagen av: Rebecca Norrbrink