Hur allt började
När jag först hörde om att man kunde åka på utbyte visste jag direkt att jag ville söka. Det lät sjukt kul, men också rätt svårt. När man pratar om utbytesstudier på KI hör man ofta samma sak: Samla meriter, engagera dig, då har du störst chans. Och det stämmer för många platser, särskilt till USA, är väldigt eftertraktade och brukar ofta gå till studenter med mest engagemang.
Jag har aldrig varit aktiv i kåren eller något sånt och jag visste att det ofta är sånt som väger tungt när man söker. Dessutom fick jag höra att just USA brukar vara bland de tuffaste platserna att få. Men jag bestämde mig ändå för att söka. Varför inte?? Livet blir rätt tråkigt om man aldrig chansar. Och för mig handlade det inte bara om att resa, utan om att testa något helt nytt i min utbildning och se vården från ett helt annat perspektiv.
Själva ansökan
Processen i sig är ganska tydligt beskriven på KI:s hemsida, men det jag vill dela är min erfarenhet av den. Kortfattat påminner det mycket om att söka ett jobb:
- Fylla i ett online ansökan
- Bifoga CV
- Skicka resultatintyg från Ladok
- Skriva ett motiveringsbrev
- Skicka intyg på engagemang i tex: kår/Global Friends (vilket jag inte hade)
För mig blev det att jag la extra tid på att verkligen förklara varför jag ville till USA och vad jag hoppades kunna lära mig. Det handlade inte om att skriva något perfekt, utan att få fram min motivation på ett ärligt sätt.
Väntan på besked
Jag hade fyllt i ansökan och laddat upp all dokument via Mobility-Online i början av februari. Några veckor senare kom mejlet: “It is with great pleasure that I would like to inform you that your study programme has decided to allocate you to an exchange place at Nova Southeastern University, USA, during the Autumn 2025.”
Det var en sjuk känsla. USA är en av de svåraste platserna att få och ändå landade jag där. Ett kvitto på att det inte alltid handlar om längst meritlista, utan om att våga och stå för det man vill. Att bli nominerad betyder att KI har godkänt dig som kandidat för utbytet. Men för att det ska vara helt klart behöver värduniversitetet först gå igenom din ansökan och skicka ett officiellt Letter of Acceptance. Det är då platsen verkligen är säkrad.
Nästa steg – kontakten med universitetet
Efter att jag tackat ja började processen med värduniversitetet. Jag fick skicka in:
- Ett Cover letter om varför vi ville göra en klinisk placering i USA
- CV
Sedan blev man kallad till en intervju. Där fick man både svara på några allmänna frågor om sina studier och motivation, men fick också en genomgång av hur praktiken är upplagd, vad som förväntas och vad man själva kan förvänta oss. Dessutom gick de igenom praktiska saker som visum. Det var ett trevligt möte samt var de väldigt hjälpsamma och öppna för frågor gällande allt.
Parallellt bokades ett möte för de studenter som blev nominerade med akademisk koordinator för fysioterapeutprogrammet för att gå igenom alla dokument vi behövde fylla i samt planera kommande termin tex KUA kursen och så klart information om vad som förväntas av oss och allt annat.
Tips till sig som funderar på utbyte
Du behöver inte ha världens längsta meritlista för att söka. Så mitt tips till dig som funderar på utbyte är:
- Våga sök även om du inte tror att du har största chans
- Var ärlig i ditt motivationsbrev och skriv varför du vill iväg
- Var beredd på att processen är lång men tro mig allt löser sig
Det kan ta dig längre än du tror. Det jag vill säga är att inte säga nej det är inget för mig även om du inte har varit engagerade i nått som kan öka chansen. Men ska jag vara helt ärlig: det tuffaste började faktiskt efter. Allt med visum, papper, tester och deadlines är en helt egen utmaning och det berättar jag mer om i nästa inlägg.
So stay tuned för mer är på gång
/Mohamed
(Inledande bild: Bild från Grekland i somras. Foto av: Mohamed Kassem)
0 kommentarer