Studera utomlands

Hej igen från andra sidan! O då menar jag andra sidan av examen, äntligen! Nu kan jag kalla mig läkare! Tänk att det gått 5,5 år sedan man började höstterminen 2018. Ja det känns verkligen längesedan men tiden har ändå gått fort, framför allt de sista terminerna. Jag har inte smält känslan fullt ut ännu. Hela examenshelgen med ceremonin och examensfesten swishade förbi så snabbt!?
Nu när terminen drar i gång för studenterna igen känns det märkligt att se att fadderverksamheten och alla studentevenemang löper på som vanligt när man inte är en del av det, men samtidigt är det skönt att lämna det bakom sig. Nej nu ska jag inte bli för sentimental här… ?Dags att knyta ihop säcken med bloggandet och en av frågorna jag har fått är…

Var det värt det?

Att åka på utbyte? JA JA JA! ?
Jag kan verkligen rekommendera att åka på utbyte. Av flera anledningar har jag tyckt det varit roligt att åka i väg dessa två månader i slutet av läkarlinjen. Dels aspekten att komma bort från mörka och slaskiga Sverige under november till december för att komma till ett varmt och härligt land där man kan njuta av klimatet. Jag menar vem drömmer sig inte bort när det är 3 grader och regn i Sverige när all grönska är borta och det är brunt och grått överallt?? Ni som följt bloggen vet hur mycket skoj jag och Philip har haft på våra utflykter och äventyr som snorkling, bergsvandringar, ökensafari för att inte tala om allt solande och badande man hunnit med! Jag tyckte att två månader var en perfekt längd för att åka på utbyte i Oman. Sista veckan kände jag mig rätt ”färdig” även om det fanns många saker kvar att se och göra i landet. Det var nog en hemlängtan till ett snöigt och juligt Sverige som växte sig stark. I skrivande stund är mycket av snön borta då det har börjat töa och blivit grått och tråkigt… Så en ­­­dag som denna saknar jag stränderna och vädret i Oman extra mycket… ah tänk att ligga där igen med en bok och bara njuta av lugnet och havets harmoni…??

Jag har träffat fantastiska människor, både internationella utbytesstudenter och omanska studenter med olika akademiska inriktningar samt härliga personer utanför universitetssfären på våra utflykter. Jag har lärt mig massor från andra kulturer och även snappat upp och förbättrat min arabiska litegrann. Jag hoppades verkligen att de skulle erbjuda en kurs i arabiska som de verkar ha gjort tidigare år, men det gjorde universiteten tyvärr inte för oss. Det är alltid spännande att prova matkulturen i ett annat land och min förälskelse för dadlar kvarstår. Dock börjar mitt dadelförråd sina nu så jag måste hitta ett ställe som säljer bra dadlar i Stockholm. Tips mottages gärna!!???

Har jag lärt mig något på praktiken?

Jo absolut det har jag! De första fyra veckorna på akuten var lärorika och vi repeterade mycket i form av att bli quizzade i allt möjligt som handläggning av patientfall till fysiologiska mekanismer på detaljnivå. Jag har även lärt mig några symptom på arabiska! På kardiologen tycker jag att jag förbättrats mycket i min EKG-tolkning men man får studera många många fler EKG:n innan man kan kalla sig en expert på det…. Sammanfattningsvis var praktiken helt okej, läromässigt var den inte så olik från den i Sverige. Det var mer ansvar på en själv att vilja lära sig jämfört med i Sverige där man blir tilldelad en handledare på praktiken som eventuellt delar ut lämpliga arbetsuppgifter till en. Samtidigt kanske vi fick en utbytesversion av läkarprogrammet då läkarna kanske inte vågade ge oss för mycket ansvar haha! Jag åkte iväg på utbyte istället för att ha mina studentvalda kurser i Sverige så givetvis åker man på utbyte för att lära sig nya saker inom medicin meeeeen….. jag hade nog uppskattat att ha liiiite mindre praktik för att hitta på andra aktiviteter i Oman, även om vi hann med att göra väldigt mycket under våra två månader! Jag tror också det hade varit mer intressant att vara på fler avdelningar för att få lite variation i vardagen som stimulerar en till lärande. I stället för 4+4 veckor hade 3+3+2 varit mer spännande och intressant tror jag.

Ett STORT tack!

Avslutningsvis vill jag tacka alla er som följt mig på bloggen. Jag hoppas att bloggen har varit intressant att läsa och inspirerat er är till att vilja åka på utbyte och kanske vissa av er vill till och med blogga på ert utbyte! Att blogga har varit roligt dels för att dokumentera och inspirera för andra vad jag har gjort, men det har också varit ett sätt för mig själv att reflektera om mina egna upplevelser från utbytet. Jag vill även rikta ett STORT tack till Philip som varit min trogna utbytesäventyrare och motivator under de praktikdagarna som inte var jättespännande?. Han har även varit bollplank för bloggidéer och min trogna fotograf när jag behövde en bild på mig själv på diverse äventyr eller vardagsbestyr! Tacksam är jag att han sökte utbyte i Oman för utan honom tror jag inte att jag hade vågat ge mig i väg helt ensam…  ?

Till er som läst bloggen och studerar något medicinskt: vi ses kanske där ute på något sjukhus i framtiden! Till er som läst bloggen och inte är i medicinsfären: jag hoppas att ni håller er friska så slipper jag se er på sjukhuset men jag säger gärna hej till er ute på gatan (okej så känd har nog bloggandet inte gjort mig….än…)?

Ma Salama! ??

Edvin

_{*inledande bild: Soluppgången i Bidiyah-öknen. Ett minne jag aldrig kommer att glömma! Foto: Edvin Edung}