En månad i Japan, halva utbytet över
Konnichiwa! Halva mitt utbyte är över och jag har varit i Japan i drygt en månad nu. Tiden går så fort. Jag kan verkligen säga att jag inte saknat snön och kylan hemma i Sverige. Vädret har varit så bra här i Tokyo. Jag har nu gått klart mina två första placeringar på radiologi och pediatrik. Alla läkare har varit supertrevliga och villiga att handleda även om språkbarriären ibland varit en utmaning
Radiologi – 2 veckor
Under radiologiplaceringen roterade jag klinikens alla delar. På listan jag hade fått från Keio där man önskar placeringar stod det specifikt ”Diagnostic Radiology”, men nu fick jag alltså även vara en del på interventionell radiologi vilket för min del var en uppskattad och trevlig överraskning. Det schemat de hade förberett för mig var helt separat från de japanska studenterna. Under dagarna fick jag antingen skugga en läkare på intervention och se olika ingrepp, bl.a. emboliseringar, CT-guidade biopsier, perkutana drän av intrahepatiska gallgångar, eller så fick jag one-on-one föreläsningar från läkarna från de olika diagnostiska delarna som nuklearmedicin, buk, thorax, neuro, gyn osv. Jag fick göra en del praktiska grejer som att öva på ultraljud och tolka CT-bilder. Jag hade även ett möte med professorn där han stolt introducerade världens första och enda ”upright CT scanner” som han själv hade utvecklat. Något som jag inte visste innan jag kom hit var hur mycket makt professorer här har då de både är chef för all forskning men även för hela kliniska verksamheten. Professor Jinzaki var även vicedirektör för hela sjukhuset. Det som var nice med mitt schema var att jag oftast började kl. 9-10. Men det var lite tråkigt att inte träffa några japanska studenter under den placeringen.
Pediatrik – 2 veckor
På den pediatriska kliniken överlappade mitt schema de japanska studenternas scheman och jag deltog i deras lärotillfällen såsom storronder med professorn och kvällskonferenser. Skillnaden var att jag hade ett mer komprimerat placeringsschema så att jag skulle hinna se så mycket som möjligt. Studenterna i Japan får inte riktigt göra något praktiskt med patienterna och det gällde för det mesta mig också. Jag deltog i stället i sittronderna och skuggade läkarna i deras arbeten. Man fick komma med önskemål kring vilka delar av pediatriken man ville se och eftersom de visste att jag är intresserad av radiologi och intervention fick jag även delta i ett par hjärtkateteriseringar med barnkardiologerna. De placeringar jag hade inom pediatriken var neurologi, hematologi och onkologi, kardiologi, endokrinologi, barn- och ungdomspsykiatri, och neonatologi. Det praktiska jag fick göra här var att vara med och utföra rutinkontroller på nyfödda bebisar inför utskrivning från sjukhuset. Jag deltog även i storronderna med professorn. Hela ronden tog drygt tre timmar utan några pauser. Det som hände var att professorn av välvilja oftast vände sig mot mig för att berätta och förklara saker vilket gjorde så att jag behövde delta aktivt under hela mötet. Något som förvånade mig var att föräldrar inte fick sova med sina barn på slutenvården utan de fick istället komma på besök under besökstiderna. Det här var något som hade införts under pandemin.
Snapshots från min vardag
Shinjuku Gyoen – 8 Dec
Muumincaféet i Tokyo Dome – 10 Dec
Luciafirande på Svenska ambassaden i Tokyo – 11 Dec
Sayonara 🎌 Önskar alla ett gått nytt år!!
0 kommentarer